Life is a bitch and then you die

Heysan bloggen!
Kom nyss hem från Skicross-tävlingen. Det gick inte ett dugg bra, nu är jag skadad BIG time. När jag skulle åka hela banan för första gången så gick det jättebra fram till näst sista hoppet. Det var ett Ski-gap, alltså ett hopp där man först ska hoppa på ett hopp och sedan landa på ett annat hopp. Som att hoppa över ett gap liksom!
När jag kom dit så trodde jag man behövde jättemycket fart för att klara av att komma till andra sidan men nejdå! Jag tog alldeles för mycket fart och kraschade och slog verkligen sönder mina benhinnor, fysatan vad ont det gjorde och fortfarande gör. Ligger här med dunkande ben och brutal smärta.. Innan jag hoppade så gjorde Clara Sjölund det. Hon kraschade också så vi låg där tillsammans helt döda och sedan så kommer det en kille efter mig som också kraschade där. Han fick jätteont i revbenen så antingen bröt han något eller fick en spricka i ett revben. Så där låg vi tre stycken helt mörbultade och dog lite tillsammans, mysigt va? ;)
Efter den kraschen så bestämde jag mig för att avbryta och satte mig i målhuset med Peter och kollade på kvalet där. Jag kunde inte sitta still därinne, låg verkligen och vred mig i plågor. (Haha nu är jag fan whiner men ni ska veta att det gör jävligt ont!) Jag fick ju några smällar i Mora också.. Mitt ena knä är helt blått, mina benhinnor är alldeles uppsvällda, jag har en blånagel och så benhinneinflammation på det! Wiiihoo, life rules! eller?
Aja får väl glädjas åt det fina vädret och det bra sällskapet. Det var verkligen inte min turdag idag men ska se om jag kan vara med imorgon istället. Innan jag drog hem testade jag att göra några storslalom svängar och det gick helt okej så jag hoppas verkligen jag kan vara med imorgon! Det hoppet jag kraschade i kanske dessutom ska tas bort så det känns skönt. Men aja, nu ska jag dra och spola mina ben med kallt och varmt vatten och sedan smörja in dem med voltaren! Hörs senare bloggen, nu ska jag gå och tycka synd om mig själv. (a)
jag och Chilla nu, försöker mig på ett litet svagt leende trots smärtan.. haha!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0